När det var dags för mig att flytta från syateljén, fick jag en blå åkpåse. I den fick jag krypa ner och mysa när jag påbörjade min långa resa från Jönköping ner till Kivik. I Kivik bor ju Per-Olof & Lotta som ville att jag skulle få flytta hem till just dig.
På min fina åkpåse sitter två små bjällror. De klingar så fint och jag tror att Postnord har fått höra dessa klingande bjällror längs hela vägen från Jönköping till Kivik. Tänk vad brevbäraren ska ha undrat om vad som funnits i det stora blå paketet som jag blev nerpackad i.
Min mage kan både vara mjuk och pipa när du trycker på den, eller så kan den vara varm och go. Om du skakar på mig så finns det en liten skallra som låter. Om du inte vill att det ska skramla om mig så får du be din mamma eller pappa att plocka ut skallran som finns i min rumpa.
I min åkpåse finns det en randig innerpåse som är fylld med solroskärnor. Den kan du be din mamma eller pappa att värma i mikron, men de måste vara försiktiga så att min mage inte blir för varm. Jag vill ju inte bränna dig. När den har värmts så får de byta ut den mjuka innerpåsen mot den varma innerpåsen med solroskärnor.
Jag är inte så jätteglad i att bada och tvätta mig. Men om det ska vara nödvändigt så skulle jag kunna tänka mig att ta en liten enkel tvätt, men inte för varmt, Absolut inte varmare än 40 o. Men innan tvätt är jag mycket noga med att magens innerpåse och att skallran plockas ut. För mina innerpåsar, särskilt den med solroskärnor, gillar inte vatten och tvättmedel. Jag kan krympa lite i tvätten.
Mina ögon är fastsydda med en hållfast tråd. Så med dem ska jag kunna ha bra syn länge. Men det är ju alltid bra om din mamma och pappa testar min syn då och då. Det gör de lättast genom ett litet dragtest.
Kramar från Rasmus Kanin
